Det hördes nästan inga fågelljud i buskarna när vi (6♀och 3♂) gick ner till stranden vid Habobadet. Det var bara vinden som ven och fick löven i de stora popplarna att rassla. Biltrafiken på Västkustvägen hördes också. Vid stranden fick vi lä för ostanvinden och kunde spana in flera rastande måsar, änder och gäss. Av småfåglarna var det sträckande ärlor och svalor. Inga vadare syntes till. Vi gick längs stranden till kustdammarna, medan solen dalade, röd och grann och vindmöllornas konturer tecknades på solskivan just när den gick ner.

Vi tog en fika i strandkanten medan vi njöt av solnedgången. Det blev strax kyligare så vi fortsatte till Badvägen mellan kustdammarna där det växer en skyddande tallridå. Vi upptäckte strax en stor mängd av större fladdermöss, som jagade insekter i flygande fläng över stranden och långt ut över vattnet. Henrik startade sin ljuddetektor så vi alla fick höra deras läte. Mot den relativt ljusa kvällshimmeln kunde vi följa deras akrobatiska färd genom luften med tidvis snabba kast och svängar för att fånga en insekt. Det var ca 30 individer som virvlade om varandra och vi stod en lång stund och iakttog skådespelet.

Sedan fortsatte vi längs Badvägen mellan dammarna där flera dvärgfladdermöss jagade myggor inne bland tallarna. De hade ett snabbare eller mer högfrekvent läte. Vi gick sen ner till stranden av dammen och fick se och höra ytterligare en fladdermus art. Det var vattenfladdermus som jagade alldeles över vattenytan.

Henrik fick svara på många frågor om fladdermössens liv och beteende.

Tillbaks gick vi längs gång- och cykelvägen genom Habo fure. Gatlyktorna spred ett blekgult sken, men vi kunde ändå se ljuset från några stjärnor och planeter. En liten groda hoppade på vägen och en vårtbitares läte hördes svirra i detektorn.

Fåglar vi såg: Kents tärna, skedand, vigg, knipa, brunand, gulärla, sädesärla, ladusvala, kricka, bläsand, gransångare, pilfink, småskrake, sparvhök