Fågelskådningens dag hade vi den 3 maj, alltså en vecka före det ordinarie arrangemanget med Sveriges Ornitologiska Förening. Naturreservaten Löddesnäs och Domedejla mosse hade vi valt som exkursionsmål. Vi startade dagen vid Löddesnäs kl. 08.00. Vädret var soligt och fint med en svag vind från sydväst. Morgonen var lite kylig med +6o C och daggen låg ännu kvar i gräset. Under förmiddagen steg temperaturen till +12o C.Det blev en stor grupp på inte mindre än 20 personer som ställde upp på P-platsen vid Löddesnäs under den stora knäckepilen. Deltagarna hälsades välkomna av Lars-Göran och fick en kort introduktion om dagens upplägg och naturreservatets skötsel samt karaktärsarter. En liten flock kor med kalvar och en snäll tjur hade släppts på reservatets strandbete för bara några dagar sen, men stördes inte märkbart av gruppen som börjat sin vandring ut mot fågeltornet. Det hann bli många stopp på vägen dit ut. Först beundrade vi en liten kull tofsvipeungar med föräldrarna ängsligt kvidande då kärrhöken flög förbi. En liten flock gulärlor höll till helt nära korna, där de orädda spatserade kring deras ben på jakt efter insekter. Sånglärkorna sjöng i skyn och staren höll på med sin härmsång från sitt boträd. Ute vid fågeltornet hade vi fin utsikt över åmynningen och fuktängen norr om den. Tubkikarna kom nu till god användning för att identifiera vadare och änder och tärnor som rastade eller födosökte där ute. Vi såg bl. a. skärfläckor, skedand, skräntärna och några storspovar. Sävsångaren sjöng flitigt i vassen och vi hörde också törnsångare, ärtsångare och lövsångare.

Efter cirka en timmes skådande var vi tillbaks vid parkeringsplatsen, där vi bekvämt kunde inta vår morgonfika vid bord och bänkar. Klockan tio anlände vi till Domedejla mosse och även här gav Lars-Göran en kort beskrivning av områdets karaktär och historia. Här fanns förr en liten sjö med stor vattenspegel där Borgeby slottsherre, storkmålaren Ernst Nordling, under tidigt 1900-tal hade jakt på änder och sothöns, vilka sen tillreddes för bjudmiddagarna på slottet. En man var särskilt utsedd att ro ut med båt på sjön och hämta de skjutna fåglarna. Sjön dikades ut för länge sedan fick vi veta av konservator Henry Johnsson, som var med på vår allra första exkursion hit 1987.

Vår vandring runt mossen bjöd på rik fågelsång och vi hörde bl. a. rödstjärt, koltrast, svarthätta, gärdsmyg, talgoxe, bofink. Den nybyggda bron fick vi också tillfälle att inviga, vilket gladde oss. Vi kunde också visa vår slåtteräng, som vi hävdat i snart 30 år.

Vid halv tolvtiden avslutade vi nöjda exkursionen.

Gulärla